en blogg om…eh…asså…en blogg, typ.

Så möts vi åter. Än en gång får jag omfamna din likbleka kropp och känna dess befriande kyla under mina darrande och svettiga händer. Återigen stirrar ditt skvalpande öga tillbaka in i mina. Och min av feber eldansatta blick får igen uppslukas av din hypnotiska närvaro. Och som den tysta vän du är står du stilla och tar emot allt jag ger dig. Gång efter gång tills min kropps sista skälvningar har upphört och jag ligger tårögd och med fuktig mungipa intill din trygga fot. Varsamt och ömt sköljer du bort mina fasor och gör dig beredd på att ännu en gång sitta vid min sida.

Tillsammans igen, min vän.

 

INGA KOMMENTARER
Skriv en kommentar